Opinionsbildning

TA HJÄLP AV SPRITAKADEMIEN!!
Vår grundidé är att värna och utveckla svensk spritkultur.

Vi ställer därför vår samlade kompetens till förfogande, helt utan kostnad.

Samtliga spritföretag i Sverige är välkomna att söka samarbete med Spritakademien.

Akademien har inga kommersiella intressen, samtliga 14 ledamöter jobbar ideellt, men i våra professioner är vi blenders, sensoriker, kockar, akademiker, marknadsförare, dryckeshistoriker, spritboksförfattare, kulturarbetare, administratörer etc.

Du anmäler intresse genom att maila till Helen helen.ericsson@spritmuseum.se och kortfattat berätta hur du önskar att ett eventuellt samarbete kan se ut. Kanske önskar du att vi gör en speciell blend tillsammans med dig, kanske vill du diskutera val av råvara, marknadsföringsmetod, fatlagring, kanske vill du ha stöd i opinionsbildning, eller få tips om lämpliga maträtter till dina spritprodukter…

Vi kommer att genomföra minst ett samarbete per år, som vi naturligtvis också kommer att berätta om i olika sammanhang: på vår årliga prisgala, via pressutskick, på hemsida etc.
Så låt fantasin flöda: här finns kompetens, kreativitet och marknadsföringskanal inom räckhåll!

Ansökan ska vara Helen tillhanda senast 1 augusti 2017.

debattartikel-i-expressen-webb

Ett av Spritakademiens syfte är att värna den svenska spritkulturen.
Vi gör det på alla vis vi förmår, då och då kommer vi exempelvis att debattera i media.
Här några exempel på det.

Systembolaget stänger svenska bryggerier

Under 1960- och 1970-talen gjorde staten sitt bästa för att underminera den svenska ölkulturen. Bryggeri efter bryggeri köptes för att omedelbart läggas ned. Statlig styrning, stordrift och effektivisering var ledorden. Bryggerinäringen skulle reduceras till en handfull stora industrier. Den genuina småskaliga bryggarkonsten sköts i sank.

Nu håller det på att ske igen.

Under de olyckliga åren utvecklades en ölindustri med rykte om sig att producera öl i det absoluta bottenträsket. Svensk pilsner var närmast ett skällsord. I mitten av 1990-talet förändrades spelreglerna i och med EU-inträdet, det blev lättare att starta bryggeriverksamhet och så sakteliga började det svenska ölet skumma igen.

I dag är Sverige återigen ett av världens stora öl-länder och vi räknar återigen våra bryggerier i hundratal. Över hela landet har det uppstått entusiastdrivna små bryggerier där hängivna ölkonnässörer brygger hantverksöl i världsklass. Dessa, många gånger magnifika öl, har kunnat säljas via lokala Systembolag såsom närproducerade produkter, de har också kunnat beställas till övriga landet via beställningssortimentet.

Den första september försvårades dock denna möjlighet drastiskt i och med att Systembolaget införde nya distributionsregler. Ett 50-tal bryggerier och omkring 200 ölsorter gjordes därmed otillgängliga för konsumenterna. Några av dessa bryggerier har meddelat att de helt upphör med verksamheten. För att ett lokalt producerat öl, ett gårdsvin eller en spritdryck ska kunna säljas via beställningssortimentet måste producenterna i fortsättningen låta transportera sina produkter till Systembolagets huvuddepå i Örebro. Bryggare i Eslöv, Visby eller Kiruna måste alltså skicka sitt öl till statens centrala lager för att det därifrån ska kunna distribueras till intresserade dryckesvänner i landet, exempelvis Eslöv, Visby eller Kiruna.

Bryggeri efter bryggeri har meddelat att fraktkostnaderna blir för höga, småskaligheten bär sig inte och man överväger att lägga ner sin verksamhet. Staten håller återigen på att sabotera den svenska bryggerinäringen till förmån för stordrift, effektivisering och industriell massproduktion. Också miljötänket, med onödiga och långa frakter över hela landet, känns otidsenligt.

De nya reglerna innefattar även krav på försäljningsvolymer. Drycker som säljer för lite, eller saknar det som Systembolaget kallar ”kundefterfrågan”, kommer att plockas bort ur sortimentet. Flera av de minsta och mest populära hantverksproducenterna säljer redan allt de har kapacitet att producera, det räcker inte enligt Systembolagets nya regler.

Spritakademien ser med oro på de svenska småskaliga dryckesproducenternas framtid. De små bryggerierna är ett utmärkt exempel på hur engagemang, lokal företagsamhet och genuina kunskaper kan berika ett helt dryckessegment, och genom sin blotta existens påverka och förbättra även de stora bryggeriernas kvalitetstänkande och sortimentsbredd. Det är djupt olyckligt att staten, via Systembolaget, på detta sätt riskerar att ödelägga en verksamhet som har ett helt annat fokus än att producera storskalig och billig öl. En sund alkoholpolitik går ut på att underlätta för människor att dricka mindre men bättre. Ur folkhälsosynpunkt fyller därför de små gårdsproducenterna en mycket viktig samhällsfunktion och bidrar till att legitimera Systembolagets framtida existens.

Spritakademien uppmanar Systembolaget att omvärdera sina beslut kring distributionsreglerna, och ser fram emot en dialog där de små genuina hantverksbryggeriernas möjligheter att sälja sina produkter främjas istället för begränsas.

För Svenska Spritakademin
Hasse Nilsson, stol nr 12
Steffo Törnquist, stol nr 1

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Expressen i oktober 2014.

Systembolaget motarbetar svensk mat- och dryckeskultur

Frankrike har sin cognac, Italien har sin grappa, Martinique sin rom. De flesta länder har en unik dryckeskultur och med få undantag vårdar och utvecklar man detta arv.
Sverige har snapskulturen. Den är unik. Ingen annanstans höjer man ett glas, tittar varandra i ögonen, utbrister i snapsvisa och njuter ett kryddat brännvin till sin mat.
Det finns idag dussintals producenter av snaps, fler än på hundra år, entusiaster och företag söker nya smaker, laborerar med blandningar och kryddningar och utvecklar vår snapskultur så att den matchar den moderna gastronomin. På vår matsedel står idag sushi, pizza, tacos, anka stekt i eget fett, ostfondue, chokladmousse…rätter som alla kan förhöjas med snaps.

Tyvärr försvårar Systembolaget för alla oss som värnar om svensk snapskultur.

Låt oss ta julen som exempel. Aldrig är snapsen i samma fokus som vid jul, och så har det varit i århundraden. Alla producenter lägger ner möda och kreativitet på att utveckla nya julsnapsar. Men vad gör Systembolaget?
Jo, man negligerar samtliga producenters bidrag. Samtliga – utom en dansk på 47 volymprocent, vilket också det väcker en del frågor.

Vi upplever ett Systembolag utan snapsintresse, vi noterar ett Systembolag som inte delar ambitionen att förvandla snapsen från berusningsdryck till den fenomenala smakhöjare den är, inte bara till sillen, inte bara till kräftan, utan till allt nytt vi idag också serverar och njuter i matlandet Sverige.
Vi upplever ett Systembolag utan tillräcklig kunskap. Ingen berättar att pomeranskryddan är gudomlig till choklad, ingen berättar att dillkryddan är det säkraste kortet till alla skaldjur, ingen berättar att ingefäran är perfekt till sushi.

En jämförelse med skotsk maltwhisky är relevant. I volym säljs mindre skotsk maltwhisky än kryddat brännvin i Sverige. Whiskyvänner kan via ordinarie och beställningssortimentet välja bland långt över tusen olika whiskysorter, antalet snapsar kan däremot räknas, om inte på ena handens fingrar, så inte långt därifrån. Systembolaget förändrar nu dessutom sitt sätt att organisera sortimentet, vilket leder till ännu färre snapsar. Detta är orimligt och speglar varken svenska konsumenters intresse eller uppdraget att slå vakt om närproducerade goda dryckesvanor och stärka ett kultiverat njutningsdrickande.

De senaste tio åren har bara enstaka permanenta listningar av svenska snapsar tillkommit. Utbudet verkar hugget i sten och producenterna får gång på gång avslag på sina försök att berika snapskulturen med nya smaker.
Framtidens snaps dricks i små glas, framtidens snaps är en till sillen, en annan till pizzan, en tredje till äppelkakan. Den frysta sexan som sveps i ett enda drag utan koppling till maten är förlegad.
Tyvärr går inte Systembolaget i takt. Man tycks söka all utveckling inom andra dryckeskategorier, men är blind för det egna, det unikt svenska.

Spritakademiens ledamöter brinner för att utveckla svensk dryckeskultur. Den samlade kompetensen motsvarar 100-tals år av erfarenhet när det gäller sprit, smaker och dryckeskultur.

Spritakademien uppmanar Systembolaget:

  • Att kraftfullt öka lanseringen av nya snapsar. Där små och nya producenter ges bättre möjligheter att bidra till utvecklingen
  • Att bidra till en bättre snapskultur genom att rekommendera matkombinationer till snapsen
  • Att utbilda personalen om akvavit och kryddat brännvin
  • Att låta konsumentprovningar i högre utsträckning vara vägledande för vad som kommer till hyllorna
  • Undertecknat:

SPRITAKADEMIEN

Eric Berntson, snapsproducent, Snälleröds Säteri AB (Stol 4)

Ernst Billgren, snapsglasdesigner (Stol 11)

Stefano Catenacci, Hovtraktör, vald till ”Kockarnas Kock” (Stol 7)

Angela D’Orazio, Master Blender på Mackmyra svensk Whisky (Stol 2)

Carl Frosterud, Sommelier, utsedd till ”Sveriges bäste servitör” (Stol 14)

Per Hermansson, specialist på spritsensorik (Stol 9)

Louise Hoffsten, snapsvisesångerska (Stol 12)

Göran Lundqvist, Ordförande för Spritmuseum, fd VD för Absolut Vodka (Stol 7)

Hasse Nilsson, whiskyförfattare, marknadsansvarig på Box Destilleri (Stol 13)

Jonas Odland, Kryddmästare, kvalitetsansvarig på Altia Sweden (Stol 3)

Solveig Sommarström, Spritkemist, snapsproducent, lärare på Restaurangakademien (Stol 8)

Steffo Törnquist, spritboksförfattare, preses, styrelseledamot för Spritmuseum (Stol 1)

Den här artikeln undertecknade en majoritet av Spritakademiens ledamöter. Den publicerades ursprungligen i Expressen i december 2012, och ledde till ett samarbete med Systembolaget.